Direkt översatt?

Vad behöver vi översättare till idag när alla kan engelska? Och dessutom finns ju automatisk översättning på nätet.

Det här är kommentarer som ofta möter mig när jag säger att jag är översättare. Och visst, de flesta kan engelska idag, men hur bra behärskar gemene man sin engelska? Hur är det med de idiomatiska uttrycken? Och hur fungerar automatisk översättning egentligen?

Idiomatiska uttryck är ofta metaforiska och bland det sista vi lär oss när vi lär oss behärska ett nytt språk. Det här är något som brukar skina igenom vid mindre nogräknade översättningar, när källspråket har ett idiom som översättaren inte känner till och därför översätter mer ordagrant. Det mest kända exemplet på olika idiom för samma fenomen är raining cats and dogs jämfört med står som spön i backen. Ordagrann översättning av dessa uttryck skulle te sig mycket märklig.

Vissa uttryck går fortfarande att härleda även om man inte känner till idiomen, och även om det låter lite märkligt på målspråket kan andemeningen oftast förstås ändå. Andra uttryck blir förstås svårare att tolka innebörden i. Här följer ett axplock som inte borde innebära några större utmaningar för en översättare, men som ändå belyser problemet.

grädde på moset blir cream on the mash

medan en mer relevant motsvarighet:

the icing on the cake blir glasyren på tårtan

mycket snack och lite verkstad blir much talk and little repair shop

medan en mer relevant motsvarighet:

put you money where your mouth is blir stoppa pengarna i munnen

lätt som en plätt blir easy as a small pancake

medan en mer relevant motsvarighet:

a piece of cake blir en tårtbit

det var en liten fågel som viskade blir it was a little bird that whispered

medan en mer relevant motsvarighet:

I heard it through the grapevine blir jag hörde det genom vinrankan

Sensmoralen med detta inlägg blir således att om man tycker att den översatta texten plötsligt blir lite märklig bör man kanske kontrollera om något i källtexten kan vara ett idiom. En annan slutsats man kan dra av ovanstående är att automatisk översättning visserligen kan vara ett komplement, men aldrig någonsin ersätta en översättare.

Dock är det inte alltid det är idiom som ligger till grunden för lite komiska översättningar, utan även kulturkrockar eller helt enkelt att man inte vet vad en viss företeelse är.

Jag har hittat ett lysande exempel på det i Jonas Thentes bokblogg:

http://www.dn.se/blogg/bokbloggen/2010/09/16/translatorns-lov-8080

där jag har saxat följande (läs den gärna i sin helhet):

"Så jag inleder läsningen:

En sommareftermiddag kom mrs Oidipa Maas hem från ett party i Tupperware vars värdinna möjligen hade...

Vääänta nu...

Du noterade säkert också den flagranta översättningsmissen.
Originalmeningen inleds såhär:

One summer afternoon Mrs Oedipa Maas came home from a Tupperware party whose hostess had ..."

Alla som någon gång hört talas om ett Tupperwareparty drar förstås på munnen ...

Nästa inlägg kommer att fokusera på automatiska översättningar.

Superlativ

Kännetecknande för adjektiv är att de är beskrivande och/eller värderande ord. Ord som beskriver hur vackert något är, eller hur hemskt och orättvist det är. Egenskaper med andra ord. Gemensamt för egenskaper är att dessa kan förekomma i högre eller lägre grad. Även om något är mjukt finns det sannolikt något som är mjukare, och givetvis också något som är allra mjukast. Adjektiv kan alltså böjas - eller kompareras - så att de graderas.

De olika formerna där graden ökar eller minskar kallas positiv, komparativ och superlativ, och bildas med suffix eller omljud.

Röd - rödare - rödast

Lång - längre - längst

Att beskriva något med superlativer innebär således att man lägger starka värderingar i sina yttranden.

Adjektiven kan också kompareras med hjälp av mer och mest eller mindre och minst i stället för att böjas. Ofta gäller det de ord som slutar på -ande eller -ende, exempelvis spännande.

Spännande - mer/mindre spännande - mest/minst spännande

Dock fungerar inte komparationen riktigt likadant i alla situationer, eftersom den som är minst (superlativ) samtidigt är mindre (komparativ) än de andra. Samtidigt finns det vissa adjektiv som inte kan kompareras - gratis exempelvis. För den som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet rekommenderar jag Svenska Akademiens språklära (ISBN 91-7227-351-8).

Andra ord som böjs på samma sätt är de som kallas myckenhetspronomen, alltså mycket, lite, många och få. Och det är nu som luckan i det svenska systemet dyker upp.

Mycket - mera - mest

Lite - mindre - minst

Många - fler - flest

Få - färre - ?????

Intressant ...

Queen på svenska

I fredags tillbringade jag en trevlig kväll på Cirkus i Stockholm, där jag och maken såg en förställning av We Will Rock You. Musiken höll hög klass, och ensemblen levererade den ena favoriten efter den andra. När hela publiken stod upp och klappade takten till We Will Rock You i finalen var feststämningen påtaglig. När de sedan infriade alla förväntningar med extranumret Bohemian Rhapsody höjdes temperaturen ytterligare.

Som översättare funderar man förstås innan föreställningen på hur de skulle lösa problemet med språket. Att alla ABBAs sånger i den svenska uppsättningen av Mamma Mia var översatta till svenska var ingenting som kändes särskilt konstigt, men hur skulle det bli i den här showen? Queen på svenska? Tanken kändes något främmande, det måste erkännas.

Att dialogen skulle vara översatt var förstås en självklarhet, men sångtexterna?

På det hela taget hade de löst det hela riktigt bra. Visserligen kändes det lite snopet att inte få höra Radio Ga Ga i original, och oron för att samtliga texter var översatta började gnaga lite grann. Oron visade sig dock vara obefogad.

En och annan sångtext var översatt, och några lokala artister hade slängts in - allt för att anpassa det hela till svensk kultur. Sannolikheten att de i originaluppsättningen skulle ha haft med figurer som Tomas Di Leva eller Christer Björkman ter sig tämligen omöjligt. Dock fungerade det riktigt bra, även om det på sina ställen blev något haltande och ologiskt med hänvisningar till "det förbjudna engelska språket" parallellt med de många engelska citaten. Frågan är vad som var förbjudet i den engelska originalversionen - det lär knappast ha varit själva språket.

Troligtvis var det ingen annan än jag som till och från funderade i liknande banor. Det var heller ingenting som förtog det hela, för trots dessa funderingar och en något svag handling var showen otroligt bra. Musiken var (förstås) underbar och artisterna med Bruno Mitsogianni (som Galileo) och Tina Leijonberg (Killer Queen) i spetsen axlade Freddie Mercurys tunga mantel på ett mycket hedervärt sätt.

Särskrivningar - ständigt aktuellt.

Särskrivning är ett fenomen som ständigt är på tapeten.

Många komiska uttryck kan dyka upp där man minst anar det.

Fryst kyckling lever - hur länge kan man undra.

Billiga barn cyklar - månntro om de dyra barnen kör bil?

Hel galen kille - förhoppningsvis är alla killar hela.

Paj form 59:-  - vad kostar en som är hel?

Listan kan göras oändlig, men faktum kvarstår. Särskrivningar är relativt vanligt förekommande. Frågan är vad det beror på.

Påverkas vi av att språket i övrigt har blivit influerat av engelskan? Faktum är att engelskans sammansatta substantiv ofta är särskrivna (s.k. open compounds). Kanhända är det något som påverkar vårt språkbruk. Dock bör man komma ihåg att engelskans allt snabbare genomslag är ett relativt nytt fenomen medan särskrivningar är något som funnits under lång tid. Dessutom är det mer vanligt att barn särskriver, vilket fäller den hypotesen eftersom barn sällan är mer bevandrade i engelsk grammatik och stavning än vad de är i svensk.

Frågan är dessutom om särskrivningarna verkligen har ökat eller om det bara verkar så för att tekniken plötsligt ger större möjligheter för var och en att publicera sina texter. Idag kan alla lägga ut text direkt i bloggar och dylikt, vilket förstås leder till att felaktigheter som tidigare skulle ha korrigerats av någon redaktör passerar. Kanske är det helt enkelt så att vi nu blir varse hur vanligt förekommande särskrivandet egentligen är.

Hur som helst - bakgrund och orsak kan vi bara spekulera i. Att ge sig ut och agera språkpolis hjälper inte heller. Särskrivningar kommer även framgent att förekomma. Och oavsett vad man tycker om det kan man ju inte låta bli att dra på munnen när man läser uppmaningen: Om du behöver hjälp kan du vända dig till vår kassa personal.

Mejl, mail eller e-post?

På engelska heter det kort och gott e-mail, inget konstigt med det. Mail är i den engelskspråkiga delen av världen beteckningen för fysisk post, det som vi numera även kallar snigelpost eller snailmail.

Språket hann inte riktigt med när tekniken tog fart, och i takt med datorns accelererande intåg i vår vardag adopterade vi helt sonika en hel del uttryck. Det gäller inte bara datavärlden, utan engelska språkets påverkan på svenskan är stor överlag. Om detta är på gott eller ont är en helt annan fråga.

Hur gör vi då när vi ska använda dessa engelska ord på svenska?

I talspråket är det inga problem, vilket sannolikt är grunden till att många är osäkra på hur det egentligen ska vara i skriven form.

Ska man skriva mejla eller maila?

Eller ska man kanske skriva skicka en e-post?

En titt i Svenska Akademiens ordlista över svenska språket ger svaret att mail är ett ord som inte ingår i svenska språket över huvud taget. Mejl anges vara ett vardagligt uttryck för e-brev eller e-post. Verbet mejla finns också med som en vardaglig form av att skicka e-post. Slår vi upp e-brev får vi förklaringen brev som skickas via e-post, elektronisk post. Att e-posta innebär att skicka e-post.

Normativt innebär detta alltså att vi, om vi vill skriva korrekt, bör skriva att vi skickar ett e-brev, alternativt att vi e-postar. Är situationen mer vardaglig kan vi komma undan med att använda orden mejl respektive mejla.

Deskriptivt då?

En snabb sökning på Google (sidor skrivna på svenska) ger 880.000 träffar för mejla, 1.080.000 träffar för maila och 1.270.000 träffar för e-posta.

Det här är visserligen långt ifrån någon empirisk undersökning, men ger ändå en fingervisning om att samtliga uttryck används.

Så vad gör du? Mejlar, mailar eller e-postar?

Gör det du är bra på!

Jag tror att alla människor mår bäst när de får ägna sig åt det de kan och tycker är stimulerande. Det är på den tanken jag har byggt min affärsidé. Du gör det du är bra på, och jag gör det jag är bra på.

Låt Textkraft formulera eller bearbeta dina texter, eller hjälpa dig översätta facktexter, medan du själv fortsätter att jobba med det DU är bäst på.