Kallt eller varmt?

Nu var det mycket länge sedan jag ventilerade några språkfunderingar här i bloggen. Lyckligtvis har det inte gått så lång tid att orden hunnit ändra innebörd, det tar betydligt längre tid. Dock är betydelseglidning ett intressant fenomen. Som så mycket annat ändrar det sig med tiden, och vissa ord kan genomgå en betydelseglidning från att ha en bestämd betydelse till att med tiden betyda något snarlikt, eller till och med helt motsatt. Ett sådant exempel är ordet kylslaget, eller i verbform kylslå.

För länge sedan hade vi inte våra kor, grisar och andra djur i moderna ladugårdar med grundvärme och rinnande vatten. Alla kanske inte har rinnande vatten i sina djurstall idag heller (jag måste erkänna att jag är pinsamt okunnig inom detta område), men jag misstänker ändå att de flesta har det. Dock fanns det inte förr i alla fall, utan då fick man i stället hämta vatten till djuren och bära in det.

Det här var förstår en tung syssla, och vintertid var det troligtvis allt annat än en dans på rosor. Dessutom var det risk för att vattnet som man nyss burit in skulle frysa så att djuren inte kunde dricka. Därför kylslog man vattnet, alltså hällde i en skvätt uppvärmt vatten för att det skulle bli lite varmare. Kylslaget vatten  i den kontexten betyder alltså uppvärmt, eller ljummet, vatten.

Men hur använder vi ordet kylslaget idag?
Jo, när vi säger att det är lite kylslaget menar vi att det är kallt. Det är väl ingen som egentligen menar att det är lite uppvärmt, vilket egentligen skulle vara den mer ursprungliga betydelsen.

Men vad är egentligen rätt? Faktum är att båda betydelserna fortfarande används. Samma sak gäller ordet lättsövd, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Och så här är det - på gott och ont. Orden ändrar innebörd med tiden. Nya ord kommer till och andra försvinner. Det är det som är så underbart med språket - det lever verkligen, i allra högsta grad.